SVT rapporterar att ministern för civilförsvar, Carl-Oskar Bohlin (M) blev förföljd av Palestinaaktivister på väg hem från jobbet, alltså riksdagen. Polisen utreder brott i samband med händelsen, som ministern filmade och publicerade på X (tidigare Twitter).
”Man ska som förtroendevald i Sverige inte behöva bli förföljd till sitt hem av någonting som känns som en lynchmobb”, säger ministern.
Frågan man bör ställa sig är:
Hur många är det inte som nästan dagligen råkar ut för mobbning, förtal och hån som inte är förtroendevalda, utan vanliga medborgare?
Personer med funktionsnedsättning och andra utsatta som kämpar för att få sin vardag att gå ihop och får leva med andras dömande och kränkande.
Och som upplever att även om man anmäler så händer inget hos polisen, det blir ärenden som inte prioriteras.
Och så tillkommer det nya brottet om ”förolämpning mot tjänsteman”. Hur ofta är det inte polisen själva som tar till övervåld eller provocerar vid ingripanden? Som sparkar på den som redan ligger.
Dessutom har hånet mot den som kommit på glid indirekt skapats av konsumtions- och elitsamhället: alla ska föras i samma fåra och passa in, vilket skapar fördomar om de som är annorlunda eller har det sämre ställt, bidrar till polarisering mellan vi och dom, allt invävt i en trygghetsmodell för de som har råd.
Nej, Carl-Oskar. Du har rätt. Det du upplevde ska inte behöva hända. Men aktivister finns på alla ytterkanter. Och det är som medborgare i Sverige man inte ska behöva uppleva mobben, men det gör din regering inte något åt. Ni gör det svårare för de som redan har det svårt och sänker skatten för de som ni tycker är lönsamma och effektiva medborgare. Sånt skapar splittring och upplevelse av en mobb.
Nu vet du i alla fall hur det känns.
